Malmö Höstmil 2014
Då var dagen kommen, jag och Tina skulle springa Höstmilen med jobb.
Lite orolig och nervös var jag då jag inte alls hunnit träna inför dessa 10 km och förberedelserna är ju det viktigaste!
Ovanpå allt så hade jag glömt ta med armbandet till telefonen OCH lurarna så jag kunde inte ha mobilen på armen och inte heller lyssna på musik under tiden. Vilket hade underlättat som f*n!
Vädret var helt ok, inte för varmt eller blåsigt så det kunde inte bli bättre + att jag hade prolong i vattnet som gjorde att jag skulle orka de sista km innan mål! ;)
[ Hämtat ut nr-lappen! ]
[ Jag innan start! ]
[ Uppvärmningen innan. ]
[ HALVVÄGS!!! ]
[ Tina kom i mål ]
[ Och jag kom i mål! =D ]
[ Fina medaljen vi fick för att vi deltagit! =) ]
Vi sprang hela första km, sen varvade vi gåendet med springandet och ibland kändes det som om vi bara lunkade fram. När vi var halvvägs trodde jag att jag skulle dö, efter 7 km kändes det som om allt jag hade i magen (galla) skulle komma upp igen. Vid 8 km ville jag bara ge upp men vid 9 km kom sista andningen och jag lyckades på nått sätt ta mig i mål. Precis innanför mållinjen fick vi vår medalj, men det var bara det att "min" medalj fastnade, så jag stannade till medans hon luckrade ut den och det skulle jag INTE ha gjort. Allt flög över mig, jag blev så sjukt yr och illamående att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Fick gå lite på stället så att inte benen skulle vika sig. Hade jag satt mig ner hade jag inte kommit upp igen, så jag gick vidare, tog en banan och bars och även lite återhämtningsdricka.
Hann äta upp bananen sakta medans jag väntade på Tina. Vi kom inte sist iaf och det är huvudsaken! Eller huvudsaken är väll att vi genomförde hela loppet! ;)
Kommentarer
Trackback
