Livia 2 år!

Idag fyller min lilla prinsessa 2 år och det firade vi med lite god mat och tårta med närmsta familjen.
Hon fick jätte fina paket och hade sååå kul! Helt underbart att se!
 
[ Öppnar paket på golvet i hallen, vi hann inte så mycket längre! ;) ]
 
[ Hemmagjorda prinsesstårtor med strössel på! Mums! =) ] 
 
[ Loppisen får ju också ha tårta, det går bättre och bättre! =) ]
 
[ Leo hade gjort ett jätte fint grattis kort till Livia på dagis! =D ]
 
[ Alla fina presenterna, kläder, skor, leksaker, filt m.m! ]
 
Till mat hade jag hittat ett nytt recpet, alla var lite skeptiska till det, men det blev väldigt uppskattat och det var riktigt gott så alla tog mer än en gång! =D Ni vill kanske veta vad det var? ;) Chipsgratäng! Mums!
Efteråt blev det ju även lite chips och godis, tittade på let's dance säsongstarten och hade det mysigt.
 
Tack alla som kom och tack för alla presenterna!! 

Från morron till kväll

Loppan fyller 2 år!! 2 år, vart har den tiden tagit vägen egentligen? Fast det är klart, det första året gick ju i rekordfart när man tänker efter, men det beror ju på alla sjukhusvistelserna.
 
Så idag firar vi, från morron till kväll är det presentöppning, gratulationer och mycket mer! =)
 
 
 
Dagen började med lite skönsång från mamma och pappa, Leo var inte på humör, men han kom hem med ett jätte finr kort som han gjort till Livia! =D 
Livia har varit och badat idag också så det blev en låång dag. Några gäster stannade lite längre även när Livia somnat! =)

Syskonkärlek

Sååå otroligt söta tillsammans!! Mina fina gullungar!! Leo är så hjälpsam ibland också! =D
 
[ Leo hjälper Livia på med skorna! =) ]
 
[ Bytat plats, Leo sitter "fast" så han inte kan springa iväg och Livia får stå! ]
 
[ Myser i soffan med iPaden, Leo håller i Livia så hon inte ska trilla ner! ]

Glasögonorm

Tror nog alla barn är likadana, men sååå söta de är när de vill ha glasögon på sig och när de får lov att låna! Livia har lärt sig att morfar Håkans glasögon är ok att använda, Leo var precis så också! Härliga underbara söta ungar!! ♥♥♥♥♥♥♥
 
 

Beds are Burning

 
Midnight Oils - Beds are Burning
 

Hollywood Undead x 2

 
Coming back down
 
 
Bullet

♥♥♥ Meja ♥♥♥

Jag har svårt för att skriva, jag har svårt för att andas, dessa tårar som bara väller fram hela tiden går inte att stoppa. Det är ok att gråta, det är ok att minnas och drömma sig tillbaka! Vad som inte är ok är att lilla Meja inte fick stanna hos oss, hon rycktes bort alldeles för tidigt!!
 
Det gör fortfarande ont, särskillt när Line lägger upp bilder och skriver så fint om sin dotter, om smärtan hon känner och går igenom. 
Jag är så glad att de är mina vänner och att de delar med sig så pass mycket det gör. Det känns som om jag är där hos dem fast jag är såå långt bort.
 
När Line beskrev hur hon kämpade med hjärt-lungräddning på sin egen dotter kan jag se en film spelas upp framför ögonen på mig. Hur räddslan och förtvivlan ger sig tillkänna. När läkarna på akuten vänder sig mot Line och säger "tyvärr" och hur Line bara skriker som svar. Hade det varit jag och mitt barn hade de fått söva ner mig för jag hade inte klarat av det!
Jag beundrar Line så mycket! Hon är så stark och en riktigt underbar mamma! 
 
 
Svaret från Mejas obduction har kommit och det var hennes starka, envisa hjärta som inte orkade stå ut längre. Ett nästan halvt hjärta med hjärtsvikt är inget bra, men det är så svårt att tro att det är såå allvarligt när barnen/barnet är så pass piggt och vill så mycket. Ibland blir man så lurad och det gör så ont! Det är likadant med Livia, vi är inte ute ur skogen än så jag är såå rädd! 

On Bended Knees

 
Boyz II Men - On Bended Knees
 

iPhone

Idag skrev jag ett långt mail till Mejas fina familj. Jag skickade ett sms till dem när jag fått reda på vad som hänt, men självklart har de inte orkat svara på det.
 
Jag kände att jag ville göra nåot symboliskt för dem, något som de kan ta till sig och som förhoppningsvis kan hjälpa dem lite genom denna stora sorg!
Det kvittar jag vad skriver eller säger till dem, jag kan inte få Meja tillbaka och mina ord kan bara värma och stötta dem, men det är egentligen ord som de får höra av alla nu. Jag kan inte komma på något nytt som de inte  redan har hört. Jag kan bara visa dem att jag finns här och de får gärna luta sig mot mig!
 
Jag tror detta har drabbat mig så pass hårt som det har gjort för dels så kom vi jätte bra överrens, träffades en hel del på sjukhuset och kunde sätta oss in i varandras liv då vi följt varandra så länge. Vi träffade Line, Pierre, Liam och Meja första gången i lekrummet på avdelning 67 när Meja var endast några dagar gammal. 
Leo och Liam kom jätte bra överrens och lekte jätte fint de dagarna vi hade tillsammans där. Var de inte inne på vårt rum så var de i deras. Och vi har träffats många gånger till efter det.
Sen tror jag också det beror på att Meja påminner mig så mycket om Livia, deras sätt och personligheter är slåendes lika. Hade det inte varit för att de hade vars en kropp skulle man kunna tro de var en och samma person. När nyheten slog mig kändes det som om det var mitt eget barn som hade flygit vidare och det gjorde så ont.
 
I flera dagar kunde jag inte sluta gråta, det tog mig en vecka innan jag ens kunde sjunga med i låtar på radion när jag satt i bilen. Det kvittade vad jag lyssnade på så var där något som påminde mig om Meja och att hon inte fanns mer.
Och om jag känner så här starkt måste det vara 1000 gånger värre för mina vänner!
 
Det enda jag kunde komma på som kunde hjälpa dem lite var att göra en iPhone till Meja. En som hon kunde ta med sig upp i himlen och som var familjens direktlänk till henne. Länken som aldrig kommer brytas.
I mitt brev skrev jag att om Meja fick med sig telefonen kunde de alltid nå henne. Men jag tror inte hon alltid kommer ha tid till att svara då hon är för upptagen med att springa runt på ängarna utan att kroppen ska protestera. För Meja ville såå mycket mer än vad hennes kropp klarade av!
Det blev en iPhone, för när jag tänker på Meja ser jag en viss bild framför mig. När mor och dotter sitter bredvid varandra i soffan med vars en iPhone i högsta hugg! =)
 
♥ På Mejas iPhone ser man ett inkommande samtal på skärmen, det är mamma, pappa och Liam som ringer!! 
 
 

Runaway Train

 
Soul Asylums - Runaway Train
 

Alla ♥ Dag

 
♥♥ Leos fina kort han kom hem med från dagis! ♥♥
Glad alla hjärtansdag på er och ett speciellt glad alla barnhjärtans dag! Vi tänker lite extra på alla hjärtebarnen där ute och lite extra på de familjer som förlorat sina underbara hjärtebarn! ♥♥♥♥♥♥♥

En annan värld

 
 
Stiftelsens - En annan värld

Fryyyser

Syns kanske inte så bra på bilden, men jag frös så jäkla mycket på jobb att naglarna var helt blå. Fick sitta och jobba med vantarna på så alla förarna kollade helt konstigt på mig..haha
Man ska nog inte jobba när man har feber!!!
 
 

Stockholm

Trots ett väldigt hemskt besked har denna helgen varit bra. En helt magisk upplevelse, det är svårt att förklara och få de rätta orden, man måste väll ha varit med för att förstå! Alla dessa människor som samlats osv.
 
Bussen upp till Stockholm var ingen höjdare, man hade så ont i gumpen när man kom fram. Det var ju en väldigt tidig morron så huvudet sprängdes nästan så trött man var..men vi fick vilat på eftermiddagen och ätit middag och tog det lugnt resten av kvällen. Försökte vila upp oss inför utbildningen dagen efter! =)
 
På lördagen tog vi det lite lugnt på morrnen, åt god hotellfrukost innan utbildningen startade.
Vi hade en heldag med en massa information som vi skulle ta åt oss och snappa upp det som vi gillade mest. Tror nog jag antecknade heeela tiden..hehe
 
På lördagskvällen var det fest, för mig som är riktigt kräsen, inte så god middag (ni ser meny på bilden längst ner) Men men, man ska inte klaga, och äta fick jag för jag hade ju betalt dyra pengar för det! ;)
Sen dansades det i princip hela natten för de flesta, jag smet dock iväg runt midnatt för jag var helt slut. Och vi hade ju utbildning dagen efter också..
 
[ Olivia och Tina ]
 
[ Emelie ]
 
[ Trollet... ]
 
[ Menyn ]
 
[ Efterrätten som faktiskt var riktigt god! ]
 
Utbildningen fortsatte hela söndagen också och där var gästtalare från england och allt! =) Jätte kul och riktigt roligt att lyssna på dem och deras historia! =)
 
På eftermiddagen var det dags att ta bussen hem igen och jag mådde verkligen inte bra. Tror inte det berodde på att jag inte sovit ordentligt, men det hade nog en stor del i det hela. Jag var så frusen och satt med dubbla jackor och filtar utan att kunna få upp värmen. Lyckades halvsova emellanåt men det var inte lätt.. =(
 
Elias hämtade oss i Malmö och jag somnade nog direkt när jag la huvudet på kudden. Det var mysigt att få lägga sig och mysa med barnen, som jag saknat dem!! Hög feber och frossa, började få ont i halsen. Det blev ingen vidare natt även om den var bättre än natten innan.
Men ska jobba inatt så det är bara att bita ihop..
 
Tack alla för en rolig och händelserik helg! =)

Fina Meja

Igår mitt i utbildningen fick jag ett sms, ett sms som jag fick läsa om och om igen för att försöka förstå vad det stod.
 
*Hej! Igår flög Meja vidare med änglarna! Något hände i min famn och jag höll på med ett evighets jobb med hjärt-lungräddning innan ambulansen kom. Liam stod bredvid och såg allt. Inne på akuten höll de på länge innan en tung sorg la sig över rummet."
 
Känslorna tog över min kropp och jag rusade ut ur rummet. Först in på närmsta toalett, men då tårarna bara strömmade tog jag snabbt trapporna upp till vårat rum.
Först satt jag bara och storgrät innan jag ringde mamma för att berätta vad som hänt. Man hörde hur ledsen mamma blev hon också, och då har hon inte ens fått träffa denna underbara familj.
 
Allt jag ville vara att åka hem till mina barn och krama om dem. Hämta dem för att sen åka hem till mina fina vänner som precis förlorat sin vackra lilla kämpe. Men jag var fast i Stockholm..och för allt i livet kunde jag inte förstå hur detta hade hänt....
 
 
Fina, goa, underbara Meja. Du fattas oss och vi saknar och älskar dig något så enormt mycket!!
Jag ångrar mig såå att vi inte åkte till Lund och träffade er när ni var nere sist. Hade jag vetat det jag vet nu så hade jag tagit ledig från jobb för att få träffa dig en sista gång! 

Coconut Tree

 
Mohombi & Nicole Scherzingers - Coconut Tree

Hämtat mat

Livias mat hade kommit på apoteket och det behövdes fyllas på här hemma! Hela bagaget fullt, denna lasten räcker i ca 5-7 veckor, om vi har tur...
 
 

CT-röntgen

Första CT-tiden vi hade för ca 3 veckor sen blev inställd, som vanligt. Men idag var det då dags..
Vi var på avdelningen klockan 10, de gjorde UKG, EKG, lyssnade på lungorna osv. De visste inte riktigt om de skulle genomföra den eller inte, dels för att Livia precis varit förkyld, men också för att det kanske var onödigt om de nu kanske ville göra en MR-röntgen eller hjärtkat istället. 
Doktorerna pratade igenom det lite och kom fram till att vi ändå skulle göra CT.n.
 
Medans vi väntade på att de skulle sätta nål och ge premedicinering så gick vi ner till lekterapin så både Leo och Livia fick lekt av sig lite. Och då det var måndag så var det också bakdag! =D
På schemat stod det att vi skulle göra frasiga våfflor. Mmm..!
 
 
Livia hjälpte också till att baka, men hon ville smaka hela tiden för hon var så hungrig iom hon fastade. Så när vi hjälpt till lite gick vi en runda istället innan vi gick upp på avdelningen igen.
 
På bilden ser ni Livia när hon roar sig i sängen, ska klättra och ställa sig upp hela tiden! =)
Dennis och Leo stannade kvar på rummet medans jag gick iväg med Livia. Hon blir alltid så rolig när hon fått lite droger. Hög som ett hus och ska snacka och flirta med alla! ;)
 
Det var en välbekant narkosläkare när vi kom fram till CT.n, han kände igen en direkt och skojade en del med både mig och Livia. Det var ju inte såå länge sen han hade hand om henne på BIVA.
Livia ville hjlpa till när de skulle sätta nålen och även om hon var helt groggy så var hon snabb. Tur hon satt mitt knä och jag hade snabba reflexer! ;)
 
När Livia väl var sövd så gick jag och hämtade Dennis och Leo och gick ner på lekterapin igen. De hade sparat lite våfflor till oss som vi mumsade på och jag fick med mig en till Livia också som hon kunde äta lite senare.
Efter ett bra tag så gick vi upp på avdelningen igen, vi tyckte det var konstigt att de inte hade ringt oss.
Men när vi kom dit så var det bara för mig att gå upp till Livia direkt för hon var hur pigg som helst, och hungrig.
 
Kommer in genom dörren på post-op och då går sköterskorna runt med Livia på armen, hon skulle minsan inte sitta fint i sängen och klar vaken var hon. Att de aldrig lär sig, så fort de stänger av sederingen så vaknar Livia direkt.... ;)
 
Så de släppte ner oss till avdelningen direkt och Livia kunde få lite mat innan de godkände henne för hemfärd. Det är det bästa med CT-röntgen och MR för då får man åka hem samma dag. Om inte de "provisoriska" svaren kommit tillbaka helt vajset..
 
Åh det har varit en lång dag och det känndes så fort man satte sig ner i soffan här himma. Nu blir det lite mys framför tv.n innan sängen kallar!

24fitclub

Första träningen på evigheter är avklarad! =) Barnen tyckte också det var riktigt roligt, Leo klättrade och Livia försökte hon med! Kul att se att hon är en sån härmapa!!! =D
 
Snart drar vi igång våra egna 24fitclub pass, alla är välkomna, stora som små! Mer information kommer snart så håll utkik! ;)
 
 
 

Don't know much

 
Linda Ronstadt & Aaron Nevilles - Don't know much
 

RSS 2.0