Dag 25

Dag 25
Lör 31/3-12

Pappa sov hos oss inatt så vi fick sköta matningarna själva. Klockan ett drack du hela 35 ml från flaskan och fick resten i sonden utan att kräkas. Men då du fortfarande har sonden kan vi dra ut all luft du får i dig genom den. Du gnällde rätt mycket så hungrig du var.
Pappa tog dig vid fyra målet, då drack du 10 ml och fick även där resten i sonden. Du får 60 ml var 3.e timme.

De fick tejpa om sonden idag också. Ena läkaren vi träffade idag trodde att du skulle behöva ha sonden i ca 1-2 veckor till.
Han sa att du hade börjat få en infektion och får antibiotika mot den. Men det har ingen sagt innan så jag vet inte om vi missuppfattade honom?!

De gjorde ett EKG och ett större ultraljud på ditt hjärta, som såg jätte bra ut. För att du skulle ligga stilla så fick du lite sockervatten av läkaren, vilket resulterade i att du kräktes. Så det fick bli nappen, och efter ett tag somnade du till lite! =) Men det var så skönt att se och höra att allt såg bra ut. Läkaren visade var de sytt ihop kärlen och var lappen i hjärtat sitter. De har sytt ihop allt så bra att han knappt kunde se var de sytt någonstans, vilket är ett väldigt bra tecken!!
Läkaren undrade om vi varit ute och gått med dig, men då ingen gett klartecken innan så har vi ju inte det. Så vi passade på att gå en kort promenad efter läkarbesöket! =) Det blåste så mycket ute så det blev bara en fem minutare och sen satt vi lite vid tältet där inne istället.


[ Ultraljud på hjärtat ]


[ Första promenade ute på över 3½ veckor ]

Mathilda och Lina hämtade upp mig idag så vi kunde handla lite. Sen följde de med upp och mös lite med dig!


Dagens ORD

En girig far får tjuvaktiga barn

Dag 24

Dag 24
Fre 30/3-12

Sköterskorna tog hand om dig inatt också. De fick tejpa om din sond fyra gånger och byta tre bajsblöjor. Så magen fungerar iaf som den ska! =) Jag sov på soffan inatt, den är inte lika knarrig som sängen.

Pappa kom vid halv nio och då fick vi en liten medicinlista. Sköterskan trodde medicinerna skulle vara borta helt i mitten på nästa vecka. Medicinerna fortsätter att trappas ner, den ena som är berorendeframkallande försvinner imorron! =)
Skönt att veta på ett ungefär hur planen ser ut! Nu ska du bara bli lite piggare så att vi kan få igång amningen igen, du har ätit lite på flaskan idag! =)

Vi fick träffat en dietist idag, hon kan mycket om mat och tillägg osv. Du hade gått ner till 2650 gram idag och det
beror dels på att du fått lite vätskedrivande och det kan dels bero på att du kräktes inatt.
Dietisten gav oss någon dricka man kan blanda med bröstmjölken som heter Calogen, den ska du få nu över helgen och på måndag borde man se ett litet resultat.
I helgen planerar vi även att ge dig så mycket som möjligt på flaska så att du lär dig svälja ordentligt igen. Det är lättare att tvinga på dig flaskan än bröstet, men sen så blir det amning igen.
Vill få igång maten så fort som möjligt så att vi kan åka hem nästa vecka när medicinerna är borta!

Fick träffat en barnkardiolog idag också, han förklarade lite om CATCH 22, planerna för helgen osv.
Han trodde att om inget hände så skulle medicinerna vara borta på måndag, de har satt in en medicin som hjälper mot abstinens som de kommer ge dig i ca ett dygn efter att de andra medicinerna är borta ifall ifall.
På måndag morron ska de röntga lungorna och så får vi se vad de säger då.

Din gamle kompis Ellie ska sova på patienthotellet inatt och om allt går bra får de åka hem imorron. På tisdag kommer de tillbaka så att hon kan få en spruta med antikroppar mot RS viruset. Men vi ska byta mailadresser så vi kan hålla kontakten och följa varandra sen när allt lugnat ner sig där hemma! =)

Mathilda, Robin och Lina kom och hälsade på ikväll. Vi åt mat från Max och så mös de med dig lite.
Mathilda och Robin fick prova att mata dig också, både med sonden och med flaskan.


[ Mys med Lina ]

Du har varit väldigt vaken idag och tagit flaskan jätte bra, du har under dagen druckit ca 15 ml och fått 45 ml i sonden per måltid. Det går bättre för var gång! =))


Dagens ORD

Alltför ofta har vi gett barnen svar att komma ihåg istället för problem att lösa.

Dag 23

Dag 23
Tors 29/3-12

Du hade skött dig jätte bra inatt, jag fick sova lite bättre men man vaknade ändå några gånger.
Halv sju fick jag gå upp och väga och fixa frukost till dig, idag vägde du 2740 gram utan elektroder.

Pappa och Leo kom redan lite över åtta och vi mös och kollade på film tillsammans.
Vi fick träffat läkaren idag som gav oss läkarintyg osv, annars sa de inte så mycket mer än att vi fortsätter trappa ner på all medicin. När du mår lite bättre ska de göra ett litet större ultraljud på hjärtat.
Vad de menade med "när du mår bättre" vet jag inte. Det kanske är när medicinerna är borta som de ska kolla?!



De tog bort infarten i foten idag!
Yes, en sak mindre!!! =D

Anna, Mariia och Micki kom och hälsade på idag, de har ju knappt sett dig utan slangar. Mariia var den enda som vågade hålla dig.
Jag följde med tjejerna och hämtade mat till oss alla som vi åt på rummet. Precis när vi ätit klart kom morfar Håkan, han höll dig en stund innan han och pappa körde och hämtade Leos saker borta i huset. Han kom för att hämta Leo.


[ Världens stoltaste storebror med sin älskade lillasyster ]

Vi fick lite hjälp med passningen av dig ikväll, så tjejerna kunde köra oss till Malmborg för att handla.
Vi behövde köpa nytt pålägg osv då de kastat all vår mat vi lagt i kylen! =( Flickorna släppte sen av oss vid sjukhuset igen.

På kvällen innan pappa gick tillbaka till huset så fick de tejpa om din sond, nästan all tejp hade trillat av.


Dagens ORD

Barnen kommer inte ihåg dig för de materiella ting som du gav, men för den känslan av att du höll av dem.

Dag 22

Dag 22
Ons 28/3-12

Idag är du exakt en månad och en riktig kämpe!! =)
Du sov genom hela natten, gnydde till lite ibland bara. Jag sov inte alls bra då man blev väckt nästan en gång i timmen för alla kontroller, matningar osv.
På morronen vägde vi dig till 2840 gram med elektroder och sen fick du frukost. Det hanns med några kontroller till innan pappa och Leo kom.
De hade sovit gott iaf, nu fick jag passa på att vila lite också.


[ Pappa och Leo försöker sysselsätta sig lite ]

Pappa och Leo var nere på lekterapin lite och ritade av hela Leo på ett jätte stort papper. Det var tänkt att jag skulle följa med Leo ner sen och färglägga, men Leo somnade i sängen när han kollade på Rorri.

De tog bort elektroderna och dosan idag. Den är lätt att sätta på igen om det behövs men just nu skulle vi testa att ta tätare kontroller bara. Vi fick in några speciellt tvättlappar med bensin för att få bort allt klister som fastnat på dig.
De hade någon speciell lukt som man fick tvätta bort sen.



Runt fem tiden passade sköterskorna dig
lite så att vi kunde gå iväg och äta lite. Du skötte dig jätte bra som vanligt! =)

Pappa och Leo stannade länge ikväll också. Vi vill ju passa på att umgås så mycket som möjligt allihopa innan Leo åker hem till mormor över helgen igen. Det är tråkigt för Leo här då han inte kan leka som vanligt. Men han får iaf vara med oss.
Och så får han leka av sig ordentligt när han kommer till mormor och morfar Håkan! =)

På natten hade sköterskorna inte så mycket att göra så de erbjöd sig att passa dig så jag fick sova lite bättre. Det ska bli skönt med lite sömn efter den första jobbiga natten..hehe


Dagens ORD

Älska ett barn innebär inte att ge efter för alla sina nycker, att älska honom är att ta fram det bästa i honom, att lära honom att älska det som är svårt.

Dag 21

Dag 21
Tis 27/3-12

Idag är du fyra veckor gammal och har legat på intensiven i tre veckor, du har spenderat mer tid på sjukhus redan än vad många har under hela sin livstid! =(
De ringde från ditt rum lite över nio och ville att vi skulle komma dit så de kunde flytta dig till avdelning 67.
Vi hade tänkt gå till apoteket när de öppnade klockan tio och sen äta frukost med mormor och morfar Håkan innan vi gick upp till dig allihopa, men nu blev det ändrade planer.
Ringde till mormor och berättade de goda nyheterna, att nu skulle du flytta och mormor skulle äntligen få hålla dig igen.
Vi bestämde att vi skulle äta på vårt nya rum istället. Nu har ju jag fått flytta in till dig på den nya avdelningen för att ta hand om dig själv. Pappa och Leo får tyvärr bo kvar på Ronald McDonald.

Natten till idag hade du haft en liten tratt med syrgas framför näsan, men den har vi sluppit nu. Nu behöver du inte hjälp att andas eller något extra syre för att klara dig! =)



När vi kom ner på avdelningen
hade du en infart i handen och en i foten, du hade kvar sonden och en medicin i dropp, droppet skulle dock vara klart vid ett tiden och sen kunde de ta bort den också! =)
Mormor och morfar Håkan kom med bullar och så körde jag, Leo och morfar Håkan bort till huset och hämtade mina saker och pålägg till frukosten.
Det var gott med frukost och senn var det dags för mormor att äntligen få hålla dig igen. Mormor fick glädjetårar i ögonen, hon var den sista som höll i dig den där hemska dagen för tre veckor sen.



Vid halv ett så plingade droppet till och du hade fått det sista av den medicinen. Vi fick ringa på sköterskorna så de kunde koppla bort den.
Du hade fått några elektroder på kroppen som var kopplade till en lite dosa. Med den kunde läkarna se ute i korridoren hur du mådde och om det var något kunde de bara springa in till dig. Annars kom de in med jämna mellanrum och tog några kontroller. De första dygnen skulle det vara rätt tätt med kontoller, men sen skulle det trappas ut det också.


[ Stor skillnad med endast en dosa ]

Morfar fick självklart också hålla och så skulle mormor fota er, men hon är ju så kass på teknik så där blev nog inte så många bilder som blev bra..hihi



Vi stannade mest på rummet idag,
det var svårt att underhålla Leo, men någon runda till lekrummet blev det allt.
På kvällen kom Mathilda och Robin. Pappa och Robin körde och hämtade mat till oss och under tiden fick Mathilda också äntligen hålla dig. Alla har så mycket mys att ta igen.
Mathilda fick tårar i ögonen bara av att se dig ligga i vagnen.
Det är väldigt skönt med besök nu, nu kan alla vara samlade hos dig istället för bara två och två.


[ Sicken stil ;) ]


Dagens ORD

Det bästa arvet en förälder kan ge sitt barn är några minuter tid om dagen.

Dag 20

Dag 20
Mån 26/3-12

När vi alla vaknat gick vi upp till dig, pappa och Leo gick och lekte lite medans jag tvättade av dig och sen fick jag ha dig i min famn. Vi vägde dig idag och vågen stannade på 2808 gram, lite av det är fortfarande slangar.



Vi fick oss en liten rundtur på avdelning 67,
dit vi ska om någon dag, de tror att vi kommer ner där på torsdag.
Efter det gick vi hem till huset där de bjöd på våfflor.


[ Mums !! ]

Jag och Leo gick och vilade lite medans pappa gick upp till dig igen. Pappa fick också hålla dig och sen tog de bort infarten du hade i halsen. Så könt! En sak mindre i din kropp!

När pappa kom tillbaka så duschade alla och sen smet jag upp till dig. Fick hålla dig en gång till! =)
Nu hade du så bra syresättning att de tog bort näsgrimman med syrgas. De sa att till 99% skulle vi byta avdelning redan imorron! =) Det är väldigt blandade känslor över det. Man vill dit men ändå inte. Jag sa till Desiree att jag hellre stannade på intensiven tills det var dags att åka hem än att mellanlanda där först.. Men sen känns det lite som om att man ville "öva" på att ta hand om dig själv igen, denna gången var det ju med sond och allt också, så det var skönt att där fanns folk i närheten man kunde prata med ändå.


Dagens ORD

Det verkliga trollspöt är barnets eget sinne

Dag 19

Dag 19
Sön 25/3-12

Inatt ställde man om klockan till sommartid, vilken innebär att man får sova en timme mindre. Det gjorde att vi var lite senare hos dig, men du sov så gått när vi kom ändå.

De tog bort tippen till näsan vid halv fyra inatt och de har inte behövt sätta på den igen! =)


[ Lite extra syrgas, de har satt in en speldosa till dig ]

Vid elva tiden fick vi ge dig mat, jag tog sonden medans pappa använde en liten spruta och sprutade in lite i din mun.
Halvvägs genom maten kräktes du och sköterskorna sprang fram, och puttade undan oss för att hjälpa dig. Du kräkte upp nästan all mat och där var jätte mycket slem i det. Nackdelen med att du kräktes är att du hade lite feber också, så man kan inte veta om du blivit lite sjuk eller om slemmet har retat dig så du kräktes för det. Hade du varit en vanlig bebis som kräkts hemma hade man inte tänkt så mycket på det, för bebisar kräks och det är ju normalt. Men man blir så mycket mer orolig när man är i denna situationen och vet inte riktigt vad som är "normalt" och inte.

Lite senare kom vi fram till att infarten du hade i handen inte satt i handen utan den låg bara i bandaget. Så nu vet vi inte på hur lång tid du inte kunnat få din medicin! =( Och med all den medicin du fått de senaste veckorna så blir man lätt beroende och om du då inte får medicinerna så blir man abstinent och det kan man också kräka av då man blir illamående osv.
Nu är vi tillbaka på gårdagens schema över medicinnedtrappningen igen. Så allt har blivit flyttat fram någon dag, men vi får ta det dag för dag och bestämmer / planerar ingenting.
De har hört tamrljud på förmiddagen och läkaren trodde det var väldigt osannolikt att du skulle fått tillbaka samma problem med tarmarna igen.
Både jag och pappa blev lite chockade av händelsen så en av sköterskorna fick ta över matningen. De lärde oss iaf hur man kan ta bort luften du får ner i magen genom att dra ut det genom sonden. De tyckte inte du skulle fasta.
De fick renbädda två gånger hos dig idag. Första gången var för att den ena medicinen runnit ut i hela sängen, någon hade glömt att stänga "kranen", där var dygnsurt i sängen men det hade inte kommit på dig. Andra gången var för att du kräktes, du var så trött så du somnade mitt i allt. De tror du är så trött nu för att de trappar ner på medicinerna. Nu sover du för att du är trött, innan har du sovit pga medicinerna.

Vi stannade tills allt lugnat ner sig och du somnat igen, sen var det dags för oss att köra till Smyge och hämta hit Leo och lite saker där hemifrån.

Det har verkligen varit underbart väder idag, satt ute en stund hos mormor innan och snackade lite! =) Allt som fattades var du i min famn, sen hade allt verkligen varit helt perfekt!

Du hade haft en ny rumskompis medans vi var borta, men den hade redan flyttat igen när vi kom tillbaka.

Hela familjen var samlad en stund innan jag och Leo gick tillbaka till huset och pappa fick hålla dig.
Det hade inte hänt något speciellt medans vi var borta, du hade kissat och bajsat och varit lugn och fin! =)


Dagens ORD

Det bästa arvet du kan ge ett barn är att tilllåta det att gå sina egna vägar.

Dag 18

Dag 18
Lör 24/3-12

Dagen började med att vi satt uppe hos dig. Natten hade gått bra och allt gick verkligen framåt som det skulle, men jag hade en svag känsla av att något skulle gå fel, att vi skulle få något bakslag då allt gått så bra.
Mormor, morfar Håkan, Leo och Elias kom upp vid lunchtid och träffade dig. Vi fikade och de hade varit snälla som köpt med sig lite pålägg och dricka.

När de kört hem så tänkte vi passa på att hålla dig innan Gun, Jörgen och Mimmi kom. Men sköterskorna skulle rapportera och dylikt så vi fick vänta.
Gun och de andra var inne hos dig en stund innan vi skickade iväg pappa, Jörgen och Mimmi för att börja på middagen.
Under tiden höll jag dig och Gun fotade med sin stenålderns kamera.



Vi gick hem och åt middag och gick sen direkt upp till dig igen. Gun och Jörgen var där inne lite snabbt innan de körde hem och det var dags för pappa att hålla dig.

Vi bytade din blöja, tvättade av dig och smorde in dig lite.
Vi fick ge dig mat och lite mediciner i sonden också! =)



Pappa satt med dig rätt länge och du var utan tippen till näsan i ca fem timmar! =)


Dagens ORD

Barn är inte hundar; vuxna är inga gudar

Dag 17

Dag 17
Fre 23/3-12

Du hade blivit lite orolig och fått svårt att komma till ro då vi gått hem igår. Men annars hade du haft en bra natt och sovit gott. De fick sätta på dig nästippen för att hjälpa dig att andas lite, men allt såg fortfarande bra ut. Nu kan vi bara vänta...igen.



Idag skulle de gå upp så du fick 75%
av en normal matportion. Och de vägde dig idag till 2990 gram, fortfarande lite vätska och några slangar.


[ Vägning med slangar och sladdar ]

Alla blodgaserna nu under dagen har sett jätte bra ut och några mediciner har tagits bort. Du avvecklade själv katetern ikväll, ett tecken på att du vill hem sa Desiree! =)
Jag frågade om de var tvugna till att sätta en ny, men de skulle göra på gammalt vis och väga blöjan istället. Skönt att du får slippa den nu iaf!

Du fick en ny granne idag igen. Hussein, han är väll ca fem år. Men snart flyttar vi ändå till den andra avdelningen.
Läkarna tror att vi behöver stanna kvar här över helgen bara.

Jag och pappa har fått hålla dig TVÅ gånger var idag!! =)
Du blev så lugn och nyfiken, alla värden blev så mycket bättre också med lite av vår närhet! =)
Det ser verkligen så mycket ljusare ut nu!





Idag var det bra och roligt folk som jobbade
så jag och pappa satt hos dig i princip hela dagen. De brukar skoja om att vi borde jobba här för snart kan vi allt som behövs hehe. Ja förutom det med medicinerna och så.

Om allt fortsätter såhär så bytar vi avdelning på måndag. Nu är det i princip bara medicinerna som ska trappas ner och sen bort helt, sen är vi fit for fight! =)


Dagens ORD

Jämfört med barnen, ser vi vuxna ut som lökar...

Dag 16

Dag 16
Tors 22/3-12

Imorse fick din rumskompis Ellie äntligen flytta ner till avdelning 67, men du kommer säkert få en ny snart.
Nu kanske du kan sova lite mer ordentligt utan hennes skrik?!

Redan på eftermiddagen fick du en ny rumskompis, hon heter Viola och är runt tio år. Så det är nog ingen vi håller kontakten med sen.

Runt kvar i sex drog de bort dränagen och sydde ihop de två små hålen, de skulle testa dig nu på kvällen för att se om de vågade ta bort respiratorn. Alla värdena och proverna var stabila så du fick fasta några timmar. Vid nio tiden tog de bort respen. Du var lugn och fin hela tiden, dock så hulkade du lite för allt slem + näsdroppar du fått.


[ Testning med själv av extra syre ]

Mormor blev påkörd på foten av en tidningsbur inatt när hon skulle köra tidningar.
Hon får bli hemma från jobb några dagar för att hon ska kunna gå igen.
Hon ringde och sa att hon var sjuk, men egentligen var hon inte sjuk utan hon kunde inte gå. Stackars mormor!

Jag nynnade vaggvisan för dig (den har du hört många gånger när du låg i magen) du log precis som om du kände igen den och så blev du så lugn och fin! =)


Dagens ORD

Barn är inte en vanlig gäst i vårat hem. Dom är ett tillfälligt lån med meningen att vi ska älska dom och bygga en grund av värderingar som deras framtida liv ska vara byggt på.

Medicinerna

Livias medicin:

Prostivas - Hålla ductus öppen
Milrinon / Corotrop - Hjärtstärkande
Glukos - Sockerlösning + elektrolyter
Elektrolyter - Kalium, Calcium, Magnesium, Natrium, Fosfat
Dopamin - Hjärtstärkande, blodtrycks höjande
Ketogan - Smärtlindring + sedering (sövande)
Dexdor / Precedex - Sedering
Midazolam - Sedering
TPN = Smofkabiven - Fetter / Näring
Pofalgan - Paracetamol
Albumin - För att höja blodtrycket och volymen i blodbanan
Furosemid / Furix - Vätskedrivande
SAG - Blod
Trombocyter
Claforan
- Antibiotika
Cefuroxim - Antibiotika
Flagyl - Antibiotika
Vancocin - Antibiotika
Ventoline - Inhalation som vidgar luftrören


Dag 15

Dag 15
Ons 21/3-12

Jag och pappa gick upp tidigt idag för att hinna sitta med dig lite innan de skulle köra iväg dig till operationen igen.
Idag skulle de sy ihop dig! =) Det kändes inte alls lika jobbigt att säga hejdå till dig idag, det värsta var ju över.
Allt gick bra och nu är det bara läkning som gäller.
Du kom tillbaka till rummet vid elva och vid tolv var du pigg och vaken igen, men denna gången gjorde det inte så mycket att du fäktade för nu var du ihop sydd.
Den enda man behövde hålla koll på var så att du inte råkade dra ut dränagen eller några andra slangar.



Idag kom mormor, morfar Håkan, Leo och Mathilda på besök.
Vi fikade lite innan vi gick upp till dig.
Håkan hade varit hos läkaren idag så vi pratade lite om det, allt hade gått bra. Håkan hade fått en nalle till dig av en kollega, så den satte vi på din hylla. När jag och Mathilda var hos dig så fick vi ge dig mat i sonden och de tryckte lite extra luft i dina lungor för att vidga dem. De andra tyckte det var orrättvist att vi var där inne så länge..hihi
Vi körde och åt mat på Max hela familjen och sen satt vi hos dig en stund till.
Vi passade på att prata med Klara och skriva upp alla de olika medicinerna du fått och fick förklarat förr oss vad de gjort.
Pappa stannade hos dig medans jag fick gå hem och pumpa...igen.


Dagens ORD

Alla barn har en kreativ kraft

Dag 14

Dag 14
Tis 20/3-12

Det hände inte så mycket idag, du sov mest för att bröstkorgen fortfarande var öppen. Vi satt hos dig mest hela dagen.
Du såg så fridfull ut när du sov. Då du inte svullnat så mycket och låg på minus med vätskan bestämde de sig för att sy ihop dig imorronbitti.
Du var rätt pigg ikväll, låg och fäktade en massa osv, de fick ge dig högre doser meicin så att du skulle kunna sova mer.


[ Öppen bröstkorg, dränage slangar och pacemaker kablar ]


Dagens ORD

Det finns bara två saker ett barn vill dela med sig av frivilligt; sjukdomar och sin mors ålder

Dag 13

Dag 13
Mån 19/3-12

Natten var ändå helt ok, man vaknade innan klockan ringde.
Vi kom upp till dig klockan 7 för nu var den stora stora dagen här, dagen vi väntat på. Man var väldigt nervös och orolig och man kunde inte hålla gråten borta.
Man både ville och inte ville att denna dagen skulle komma, det var liksom ett måste för att få ha dig kvar.
Känslan att skicka in sin dotter på en sån stor och lång operation är obeskrivlig.
Du sov så gott och var till och med vaken en stund. Man fick lite ögonkontakt med dig och du såg så fridfull ut, precis som om du hela tiden visste om att det var dags för dig att kämpa. Det var snarare jag som inte var redo.
Innan vi kom hade de skubbat dig med bakteriedödande medel och så vägde de dig till 3110 gram, den hel del vätska men du har gått upp i vikt.
Klockan åtta kom de in och röntgade dig och sen fick vi följa dig bort till dörren och säga hejdå innan de körde in dig till operationen.
Nu kunde vi bara vänta och hoppas och skicka dig all vår styrka så att du skulle kunna kämpa dig igenom detta.


[ När de kör in dig på operation ]

Vid 12 tiden ringde narkosläkaren och uppdaterade oss, allt gick som planerat såhär långt och om allt gick som de skulle trodde de att de var klara vid 17 tiden. Vid 11 hade de kopplat på hjärt-lungmaskinen och sen tog det ca 6 timmar.

Vi försökte vila så gott vi kunde under dagen, vi sysselsatte oss med att tvätta b.la dina filtar så de skulle vara rena tills du behövde dem igen. Vi kollade på TV, fixade alla bilder, duschade, handlade osv, allt för att få tiden att gå.

När klockan blev fyra vankade man av och an, kunde inte läkaren ringa snart liksom. Och nästan exakt klockan fem ringde kirurgen. Jens sa att allt gått som de ville, de hade lagat ditt hål i hjärtat och kopplat rätt lungartärerna, de behövde inte dela på vänster armartär, så det var riktigt goda nyheter.

Pratade med mormor under dagen och om vi behövde så var det bara att ringa henne och så skulle hon komma direkt.
Hon hade redan informerat dem på jobb att hon kanske skulle behöva åka iväg tidigare. Annars så skulle ändå mormor och morfar Håkan komma upp vid 18:30 då det var sagt att du skulle vara tillbaka och uppkopplad på rummet.
Tiden efter läkaren ringt var jobbig, då ville man bara upp och träffa dig. Men när vi väl fick komma in så fick vi ta på oss gula skyddsrockar så att du inte skulle bli utsatt för onödiga bakterier och baciller. Man har alltid behövt tvätta händerna och använda handdesinfektion.





Vi fick titta på ditt sår, bröstbenet var inte ihopsytt då du kanske skulle svullna upp för mycket och då skulle det trycka på alla organ och då hade du kanske fått njursvikt osv. Det såg rätt hemskt ut, man såg hur ditt hjärta tickade.


[ Efter operationen med öppen bröstkorg ]

Men du hade inte alls blivit svullen i ansiktet och medans vi pratade med sköterskan tyckte jag att det rörde sig under ögonlocken på dig. Och rätt som det var så öppnade du ögonen och tittade rätt på mig. Det var så underbart att se, att du reagerade på min röst redan två timmar efter en så stor operation. Sköterskorna gillade inte det riktigt så innan de gav dig med sovmedicin sprang jag ut till mormor och morfar Håkan så att de kunde hinna in och träffa dig innan du somnade igen.
De hann in, och sen satt vi och pratade en del innan de körde hem och vi gick in till dig igen.

Men efter att all spänning släppt så blev man såå trött och så började man känna lite hunger, vilket man inte gjort innan.
Så efter ett tag körde vi och åt och sen släppte pappa av mig så jag kunde pumpa och så satt han hos dig en stund till.


Dagens ORD

Jag skulle vara ytterst nöjd om mina barn växte upp och blev den sortens människor som anser att heminredning huvudsakligen handlar om att bygga tillräckligt många bokhyllor.

Dag 12

Dag 12
Sön 18/3-12

Idag ville alla komma och hälsa på, mormor, morfar Håkan, Elias, Leo, Mathilda, Robin, Måns, Jasmin, Kevin, Alva, Gun, Jörgen och självklart Leo. Det är ju ändå en väldigt stor dag imorron.

Mormor, morfar Håkan, Elias och Leo kom på förmiddagen och hade svårt att slita sig från dig. Det hade alla.
Måns, Jasmin, Kevin och Alva kom vid lunchtid, de stannade inte så länge, men de kom i alla fall dit.
Mormor, Leo och Kevin lämnade små lappar till dig i trädet i entren. Jag var också tvungen att lämna en
styrkelapp till dig!











Jag och pappa gick hem för att äta lite och pumpa
innan vi gick upp och mötte Mathilda och Robin. När de varit inne hos dig så kom Gun och Jörgen också. Vi satt och pratade lite innan Mathilda och Robin körde hem för att hämta Leo och så gick jag med Gun in till dig. Senare gick Jörgen in med pappa och lite senare gick vi alla bort till huset och åt middag. Jörgen hade gjort lasagne som vi festade på.

Medans jag pumpade gick de andra upp till dig igen och när jag kom dit så ville Gun knappt lämna dig.
Gun fick mig att tänka på allt om den stora dagen imorron så jag ville inte heller gå ifrån dig.
Men då vi ville träffa dig innan operationen imorron så behövde vi gå hem och sova lite, blir en tidig morron.


Dagens ORD

En fördel med att vänta barn är att man vet var man har dem.

Dag 11

Dag 11
Lör 17/3-12

Jag och pappa satt hos dig en stund imorse innan vi körde hem en runda. Vi hämtade upp Leo hos mormor och sen var vi hemma några timmar. Pappa ordnade med alla räkningar som kommit medans Leo lekte med sina leksaker och jag plockade undan lite.
Vi kände att om vi skulle hem så var det nu för när du väl blivit opererad så ville vi inte lämna dig.

Det var tänkt att Måns, Jasmin, Kevin och Alva skulle komma idag, men då vi körde hem en stund så blev det inget.
Vi åt tidig middag hos mormor innan Leo skulle på minisim, så när de körde in för att bada åkte vi upp till dig igen.



Jag och pappa spenderade hela kvällen hos dig.
Jag passade på att skriva ner så mycket som möjligt om allt som hänt den senaste tiden.
Du hade bajsat bra idag och tarmarna har verkligen kommit igång bra. De har ökat din matdos också. Nu får du 30 ml var 3.e timme istället för 2 ml som du fick från början. Och då var du ändå fastande i några dagar också.


Dagens ORD

En annan fördel med att vara fattig är att dina barn inte behöver omyndigförklara dig vid 70 års ålder, för att få överta kontrollen över din förmögenhet.

Dag 10

Dag 10
Fre 16/3-12

Fick träffat kirurgen Jens idag igen och fick verkligen gått igenom ordentligt all information inför operationen. Vet dock inte om vi blev så mycket klokare. Vi träffade även Nina som b.la gjort ultraljud på ditt hjärta och hon förklarade för oss att du var positiv till CATCH 22. Det betyder att en del i ditt DNA saknas och att du kan ha bl.a sämre imunförsvar.
Man kommer göra en massa utredningar för att få reda på exakt vad du har och i vilken utsträckning. Vi kommer få mer information efter hand.


[ Leo försöker underhålla sig ]

Pappa träffade kuratorn i eftermiddags också då han fått hem papper från försäkringskassan. Hon hjälpte honom att fylla i rätt uppgifter så vi skulle slippa klydd med dem sen.

Idag kom mormor, morfar Håkan, Elias och Leo på besök. Vi lagade mat tillsammans i huset innan vi gick upp till dig. Mimmi och Daniel kom också en stund.
Mormor hade tagit med sig post hemmifrån och såklart hade jag också fått papper från försäkringskassan, men som tur var så kom pappa ihåg hur man skulle fylla i dem. Alla papper från försäkringskassan är ju så himla komplicerade att fylla i.


Dagens ORD

Det är lättare att styra ett folk än att uppfostra tre barn.

Dag 09

Dag 09
Tors 15/3-12

Idag fick vi de glädjande beskeden att du tog upp maten som du skulle och att de skule extubera dig i eftermiddag.
De ringde oss vid 15:00 tiden då vi precis kommit tillbaka från stan, vi hade cyklat till sjukhuset och satt och åt i
anhörigrummet när fina och snälla Desiree ringde dit oss.
Jag kunde ju knappt äta klart för jag ville bara in till dig och äntligen skulle jag få hålla dig i min famn igen.
De tog ut tuben och kopplade från respiratorn kl 15:15 och 30 minuter senare tog de de dagliga proverna. Kl 16:00 gick Desiree ut och fick klartecken från läkaren att vi kunde få hålla dig.


[ Fick äntligen ha dig i min famn =D ]

Efter lite meck med alla slangar och sladdar fick jag äntligen upp dig på mitt bröst igen. Det var såå underbart att återigen få ha dig där du hör hemma. Vi satt och mös i över en timme och du somnade gott.
Tyvärr så fick jag så ont i svanskotan att vi blev tvugna att lägga tillbaka dig, men så skönt det var att få ha dig
hud mot hud igen!

Vi var tvugna att cykla tillbaka till huset för att lämna cyklarna och för att pumpa. Och efter vi ätit lite gick vi tillbaka till dig så att pappa också kunde få hålla.


[ Myser hos pappa ]


Dagens ORD

Iväg med er pojkar, ni drar till er flugor.

Dag 08

Dag 08
Ons 14/3-12

Idag kom mormor, morfar Håkan, Mathilda och Robin på besök. De skulle hämta med sig Leo hem då det var tänkt att du skulle opereras imorron men de ville flytta fram operationen igen. Så nu är det planerat att det ska bli av på måndag, de tyckte att dina tarmar inte riktigt hunnit med som de ville + att vi skulle träffa Jens igen, och då är det lättast om inte Leo är med.
Du hade bajsat ordentligt idag och jag tror aldrig att jag blivit så glad över bajs innan! ;)


[ Vaken men ändå inte =/ ]

De har upptäckt att du har väldigt låga halter av kalk i blodet, det kan visa lite på någon kromosomavvikelse så de har tagit blodprover och skickat iväg dem för analys. Vi kommer få svar från det om minst fem dagar.


Dagens ORD

Jag gillar barn - om de är ordentligt tillagade.

Dag 07

Dag 07
Tis 13/3-12

Läget är fortfarande stabilt, vi hann inte vara hos dig så mycket idag för Leo behövde vår uppmärksamhet.
Vi lånade två cyklar från huset och cyklade ner och handlade middag med Leo. Det blev tacos idag, snabbt, lätt och gott.
Det var första gången vi använde köket i huset mer än till att äta frukost! =)


[ Pappa lagar mat på Ronald McDonald ]


[ Storebror besöker lillasyster ♥ ]

Annars lekte vi mest med Leo i huset, fast på kvällen gick pappa och lade sig med Leo jag kunde smit upp till dig.
Träffade din rumskompis mamma i anhörigrummet och pratade lite med henne, och sen satt jag hos dig och beundrade dig.
När jag kommit tillbaka till huset så sov Leo gott så pappa kunde gå upp till dig.

Vi träffade kirurgen idag som ska operera ditt hjärta, han heter Jens och verka jätte bra. Han gick igenom operationen med oss, förklarade hur han skulle göra, vad som var tvunget till att göra osv. Ska träffa honom igen i slutet av veckan, då har det mesta hunnit sjunka in så då kanske man har en massa frågor också. Man blir rätt trött i huvudet av all information.


Kuddrum

I Ronald McDonald huset finns ett kuddrum. Vi tänkte att vi behöver inte visa Leo det förräns imorron då man har tid att leka lite där och inte ska sova!
Dock så sprang Leo lite rundor och hittade det själv. Han kommer bort till mig och säger "Mamma, kuddrum, mamma, leka kuddrummet!" Sötnöt! =)


Dagens ORD

Ni barn är förfärliga, står här och hänger hela dagen och osar lakrits och slickepinnar.

Dag 06

Dag 06
Mån 12/3-12

Inatt hade du bajsat ut en stor klump med mycket blod. Men de trodde inte att det var nytt blod utan mer att det var blod som var kvar sen operationen. Innan var du så svullen om magen men nu hade du tappat två cm runt midjan och det såg ljusare ut med tarmarna.

Vi var med Leo på lekterapin en stund idag,
efter vårt dagliga morronbesök hos dig. Han tyckte det var jätte kul men tjatade bara om bilarna som var där utanför på lekplatsen. Vi gick ut med honom istället och lekte lite innan vi gick hem och vilade.

Leo är så gullig och fin, han vill hela tiden pussa dig på huvudet och klappa/hålla din hand. Man vet inte riktigt hur mycket han förstår men man försöker ändå förklara en del för honom.


[ Du myser med dina gossedjur under uppvärmningen ]

De gjorde en schiktröntgen på ditt hjärta idag, det är för att kunna se alla kärl, artärer och dimensioner av hjärtat.
Jag och pappa hade en tid hos psykologen kl 9:30 för att prata med henne om allt som hänt. Leo skötte sig bra under tiden och lite senare på eftermiddagen skulle vi även träffa kuratorn igen och prata med henne om försäkringskassan.

Idag kom mormor, morfar Håkan och Elias upp och hälsade på oss. Och så följde de med en stund till Ronald huset.


Dagens ORD

JAG ÖNSKAR.....
" Jag önskar dig inte guld mitt barn ej heller pengar och makt.
Jag önskar dig modet att vara dig själv och stå för det du sagt.
Jag önskar dig inte en stenfri väg men kraften att vägen gå.
Jag önskar dig vänner i ett rikligt mått och vänner att lita på.

Dag 05

Dag 05
Sön 11/3-12

Allt var stabilt idag och du kämpade på jätte bra.
Vi kände att vi behövde åka hem och hämta lite fler saker + att vi skulle flytta till Ronald McDonald huset idag så att Leo kunde komma och bo med oss här uppe.

Vi började med att flytta över våra saker från patienthotellet till Ronald McDonald huset vid 12:30 tiden och sen mötte vi upp min moster Gun, Jörgen och Elias vid tältet på sjukhuset.
Satt först och pratade en del med dem innan vi gick upp till dig. Både Gun och Elias tog det hårt av att se dig så med alla sladdar och slangar. Jörgen ställde mest en massa frågor till personalen.

Gun hade under tiden de väntade på oss skrivit en lapp till dig som hänger i trädet i entren.
De följde med bort till huset en stund för att se hur vi bodde nu.De stannade inte så länge, utan vi körde hem till Smyge för att packa, hämta Leo och äta lite hemmagjord mat.





De vill flytta fram hjärtoperationen tills på torsdag
så att dina tarmar får läka ordentligt. Tarmarna hade inte riktigt kommit igång igen som läkarna ville.

När vi körde från Smyge mötte vi upp Marie som körde efter oss till Lund. Hon hjälpte oss bära in alla sakerna i huset innan vi gick upp till dig.
Vi stannade inte inne sålänge för Leo blev rastlös och ville bara leka. Marie hade köpt en rosa snutte till dig och även tre bodys som du kan använda sen. Snutten lämnade vi inne hos dig. Nu är du omringad av en massa rosa saker som vakar över dig och gör rummet lite mer personligt.


[ Lite mys med snutten ]


Dagens ORD

Och när man kommer hem om kvällen
med bara spillrorna av sina drömmar och förhoppningar kvar,
då är det han som lagar dom igen med två magiska ord:

Hej, mamma!


Dag 04

Dag 04
Lör 10/3-12

Läkarna har börjat oroa sig idag då du kräkte upp grönt-svart slem. De röntgade dina tarma 5-6 gånger under dagen för att se hur det såg ut. De hade sprutat in en kontrastvätska för att se om där var något stopp i tarmen. Vid ett tillfälle hade du även bajsat lite blod.

Mormor, morfar Håkan, Leo, Mathilda, Robin, Mimmi och Daniel kom idag. Vi följde med Mathilda, Robin, Mimmi och Daniel till Max och åt lite mat där.

Läkarna hade pratat om att koppla ur respiratorn idag och de skulle ringa när det var dags, så att vi kunde vara med.
De ringde precis efter vi ätit klart, men de frågade bara om hur du hade bajsat sen du föddes under de dagarna vi var hemma.
Jag förklarade som det var, att först var det helt svart, sen blev det lite mer grönaktigt och tillslut var det gult.
Sen var det inte så mycket mer med det, Mimmi och Daniel körde hem och vi andra gick upp till dig igen.

När jag och Mathilda var hos dig så kommer en barnläkare in och vill prata med mig och pappa. Mathilda går ut så att de kan byta plats och då berättar läkaren att där är något fel på dina tarmar och att de måste operera dig direkt.
Läkarna visste inte hur stort eller litet felet i tarmarna var, utan det fick de se när de gått in.
Hade vi tur så var där bara en liten knut som de kunde knyta upp, hade vi otur skulle de kanske behöva operera bort stora delar av tarmarna.
De räknade med att operationen skulle vara mellan ca 20:00-00:00 och så skulle de ringa när de var klara.
Så när telefonen ringde 22:15 var vi inte alls sugna på att svara. Det kunde ju inte vara bra nyheter om de ringde redan.
Men sköterskan sa att allt gått bra och att vi kunde komma om 10-15 minuter.
Vi ringde mormor direkt och skulle ringa tillbaka sen igen när vi pratat med läkarna, under tiden skulle hon ringa
mammas moster Gun, Mathilda och Mimmi.

När vi kom upp och fick träffa läkaren var han märkbart lättad. Allt hade som sagt gått bra och det var det "lätta" som vi hoppats på. "Felet" med tarmen var att tunntarmen hade börjat äta upp sig själv, vilket är väldigt väldigt ovanligt. Det är mer vanligt att tjocktarmen äter upp tunntarmen. De fick operera bort ca 20 cm i mitten av tunntarmen. Men det är 20 cm som inte är viktiga eller nödvändiga att ha kvar. Den biten tar inte upp några viktiga ämnen osv.

Mimmi fyller 28 år idag och gillade inte alls slutet på dagen. Innan du blev opererad körde de hem och skulle fira henne lite hos Daniels familj. När de fick höra om operationen tände de ett ljus för dig och du var allt de tänkte på.
Men vi alla hade tur att dagen slutade så bra som den gjorde.

Efter operationen fick du ett nytt rum, du flyttade från 2.an till 5.an och fick nu en rumskompis. Ellie föddes i torsdags, också med ett hjärtfel. Det var jobbigt då vi haft så mysigt i ett eget rum och nu var vi tvugna till att dela. När Ellie skrek så blev du lite orolig. Men du var så pass stabil nu att du inte behövde ett eget rum längre.

Vi kom in och fick träffa dig och se på ditt stora plåster som du fått på magen. De hade tagit bort den äckliga navelstumpen på dig innan operationen så det hade blött igenom lite. Men du sov så sött så vi kände att vi skulle gå hem och försöka sova lite vi också.


[ Efter tarmoperationen, snitt precis ovanför naveln ]


GRATTIS!!



Grattis kusinvitamin Mimmi på din 28 års dag! =)


Dagens ORD

En pojke är en magisk varelse - man kan stänga ute honom
från sin slöjdverkstad men inte ur sitt hjärta.

Dag 03

Dag 03
Fre 9/3-12

Idag fyller Degas 4 år, men det är även en stor dag för dig. Du blev lite nedkyld igen efer uppvärmningen då de transporterade dig till en annan byggnad för att göra magnetröntgen.
Du var borta i ca två timmar och sen fick vi vänta i någon timme till innan vi fick ett preliminärt svar från röntgen.
De kunde inte se något ovanligt på bilderna och lärkarna var lite förundrade över att det såg så bra ut och att du klarat dig så pass bra med tanke på syrebristen.
När du blev så nerkyld fick du lov att ha filt på dig. Mormor hade lämnat din filt här, så den gick vi användning för och det såg redan så mycket mysigare ut.
Då du legat nerkyld så hamnar kroppen i viloläge och det tar ett tag för kroppen att komma igång igen. Dina tarmar orkade inte riktigt så de hjälpte dig genom att köra upp en tarmsond för att tömma dem.


[ Under uppvärmningen fick du använda filt ]

Hjärtoperationen är bestämd till tisdag, på så sätt hinner läkarna gå igenom allt på måndag så de vet hur de ska gå tillväga på tisdag.

Vi träffade en kurator idag och det kändes skönt att få prata med henne. Hon har rätt så bra koll på försäkringskassan och kan nog hjälpa oss rätt mycket med dem.

Du fick ett vykort idag, morfar Håkan hade använt postens nya app och skickat ett foto till dig på dig. Så kortet kom med en hälsning från mormor, morfar Håkan och Leo! =)


[ Din tavla och vykortet ]

Idag kom Johan och Louise (Håkans barn) på besök. De tyckte det var så hemskt att se dig ligga så. De hade köpt en stor nalle, som var större än dig t.o.m.
Johan bjöd oss på mat på Max!
Anna, Sarah och Mariia var också här idag.


[ Den stora nallen ]


Dagens ORD

En pojke är sanningen med en sotfläck på näsan,
visheten med bubbelgum i håret
och framtidshoppet med en groda i fickan.

Dag 02

Dag 02
Tors 8/3-12

Det gick lite bättre att sova andra natten, man kände sig lite tryggare nu när du var stabil, men man grät fortfarande hela tiden och man hade så ont i huvudet hela tiden.
Alla skickade SMS och frågade på facebook hur allt var, vad som hänt osv. Man orkade helt enkelt inte svara dem. Det blev att man berättade allt för mamma/mormor och moster Mathilda så de kunde berätta för alla andra. Det känns otroligt skönt att ha allas stöd och veta att de finns där för en!

Allting ser fortfarande stabilt ut och de tar prover dagligen för att se till så att allt ser bra ut.
På kvällen började de värma upp dig igen, du har legat nerkyld på 34 grader i 2 dygn nu. De värmer dig ca 0,2 grader i timmen.


[ Mammas fina kämpe!! ♥ ]

Idag kom mormor, morfar Håkan och Leo på besök. Leo fick komma in idag och röra dig lite på handen och prata med dig.
När vi gick ut med Leo så sa han att "bebisen har ont", det gjorde så ont i mitt hjärta att han trodde det. Man fick försöka förklara för honom att du inte hade ont utan att du fick medicin för det.
Han förstod att du måste stanna på sjukhuset för han sa "bebisen stanna här"
Mammas fina pojke bryr sig så mycket om dig min prinsessa! Han ser och förstår mer än vad man tror!

Måns och Jasmin var här idag också. De hade med sig en rosa snuttekanin till dig. Måns vågade/orkade inte riktigt vara inne hos dig mer än ca tio minter, men Jasmin var där längre, hon ställde frågor och höll dig i handen, smekte din kind osv.


[ Du myser under uppvärmningen med snutten och filt ]

När alla varit inne hos dig gick jag och pappa in och sa godnatt. Det är en tidig dag imorron då du redan kl 08:00 skulle på magnetröntgen av hjärnan för att kolla så du inte hade någon svullnad.


Dagens ORD

Mödrar älskar dem, små flickor avskyr dem,
äldre systrar och bröder tolererar dem,
... stora människor ignorerar dem och Himlen beskyddar dem.

Dag 01

Dag 01
Ons 7/3-12

Vi väntade och väntade, vi försökte halvsova i deras obekväma möbler. Till slut kom de ut ca 01:30, då var du uppkopplad till alla deras olika maskiner, de hade ändrat respiratorn och de hade gjort ett ultraljud på hjärtat och hjärnan.

Läkarna berättade att de hade satt dig på en massa mediciner för att hjälpa dig. De berättade att du hade ett allvarligt hjärtfel och ett hål i hjärtat (ett hål som inte kan växa ihop med tiden) även att några av kärlen från hjärtat inte var som de skulle, de satt inte riktigt där de skulle och hade onormal storlek. Av vad de kunde se på ultraljudet av hjärnan hade du fått någon lite blödning, de kunde dock inte mäta svullnad med ultraljud.
De trodde inte att du hade någon infektion eller blodförgiftning, men de hade tagit en massa prover så att de kunde utesluta det.

En sköterska kom in med lite papper, de hade ordnat ett rum till oss på patienthotellet som låg precis utanför. Vi fick  papper så vi kunde hämta ut en bröstpump så jag kunde pumpa och ett papper så vi kunde få ett månadskort till parkeringen.
Vi frågade om vi fick träffa dig igen innan de skickade iväg oss och det fick vi. Vi fick komma in till dig, träffa dig,
röra dig lite och säga godnatt innan vi fick gå.


Godnatt min prinsessa! Kämpa på!! ]

Jag pratade snabbt med mamma/mormor när vi var i Malmö, hon var så orolig. Hon ville att jag skulle skicka ett sms direkt när vi fått veta mer  och det var det första jag gjorde innan vi kom till hotellet.
När vi väl kommit upp på patienthotellet var det inte lätt att sluta tänka på allt, det gick inte att varva ner och att
somna gick bara inte. Efter ett tag däckade man av att man var så utmattad, hade nästan varit uppe i ett dygn.
Vi fick nog 3 timmars sömn och när man vaknade var det enda man tänkte på hur snabbt man kunde komma upp till dig.
Du var stabil när vi kom dit, de hade virrat in dig i kyldynor för att du skulle hålla dig kall. Du skulle ligga nerkyld i minst 2 dygn för att rädda hjärnan från skador efter syrebristen du fick i Malmö när de behövde återuppliva dig.
På kvällen när vi kommit till Lund trodde de att du hade fått någon liten hjärnblödning, men med ytterligare ett ultraljud visade det sig att de inte såg något alls! Äntligen något positivt i allt det tråkiga!

De fortsatte ta en massa prover under dagen och vi satt hos dig så mycket vi bara fick. De skickade ut oss vid något tillfälle så vi kunde tvinga i oss lite mat. Man hade så ont i huvudet av allt gråtande och av sömnbristen.
Man försökte uppdatera mamma/mormor och moster under dagen och på kvällen kom mormor, morfar Håkan, Leo, Mathilda och Mimmi och hälsade på.
Leo fick tyvärr inte komma in och träffa dig då han var lite snorig och du absolut inte fick bli utsatt för bakterier.

Jag och pappa följde med dem in till dig en och en då man bara fick vara två stycken i rummet samtidigt. Alla grät, vissa mer än andra. Det är verkligen så hemskt att se! Leo blev sur och ledsen för att han inte fick träffa bebisen, men det kommer säkert tillfällen lite senare då han kan.
Mimmi hade köpt en jätte fin ängel till dig som hon fick hänga på din tavla på rummet. En ängel som skulle vaka över dig!

Mormor hade varit hemma hos oss och packat ihop lite kläder till mig och pappa. Vi hade bara tagit med oss saker till dig då vi inte trodde det var så allvarligt. Vi skulle bara få lite medicin till dig och sen skulle vi hem igen, trodde vi.
Mormor hade med sig den fina nallen som du fick av dem på BB, den sitter hos dig alltid!

Man försökte tvinga i sig lite mat så att man iaf fick lite i sig och fick lite energi, på kvällarna försökte man sova så att man skulle orka med morgondagen.


Dagens ORD

Pojkar förekommer i diverse storlekar, vikter och färger.
De påträffas överallt - ovanpå, under, klättrande på, hängande i, springande runt och hoppande över.

Dag 00

Dag 0
Tis 6/3-12

Ringde BVC för att få en tid till vägning och mätning. Då du var så liten när du föddes fick vi tid redan kl 9:45 samma dag.
BVC "tanten" var sjuk men vi fick träffa hennes kollega som tyckte du var såå söt. Du hade gått upp ca 100 gram så allt gick på rätt håll! =)
Idag 1 vecka gammal vägde du 2540 gram och var 46,5 cm lång. Lite skillnad sen du föddes och vägde 2435 gram och 45 cm lång.

Vid middagstid började jag bli lite orolig då du inte riktigt ville äta. Du sög lite då och då men inte alls mycket.
Ca 15:00 började du tappa lite hudfärg och andades lite konstigt och vid 17:00 tiden ringde jag till mormor för då var jag riktigt orolig. Jag kände på mig att där var något fel. Hon tyckte vi skulle ringa in medans hon var på väg till oss.
När hon väl kom ca 10 minuter senare så kollade hon på dig och sa direkt att vi skulle ringa 112 istället för 1177. Du hade för dålig färg!

Pappa ringde in och de skickade en ambulans som kom ca 15-20 minuter senare. Medans vi väntade så höll mormor dig i famnen.
Du andades väldigt tungt och gnällde till för varje andetag.
Ambulansmännen hann inte mer än in, tog en snabb titt på dig,
lyssnade lite snabbt på ditt hjärta innan de sa att de skulle ta dig med sig. Jag hade packat ner lite saker till dig i en väska så att jag kunde följa med dem in. Där kom ytterligare en ambulans som jag fick åka med, du fick åka själv i den första.
Pappa fick följa efter i bilen men var tvungen att hålla hastigheterna, båda ambulanserna körde snabbt in till barnakuten i Malmö. En bit som brukar ta ca 35 minuter tog istället 20.

När vi kom in till Malmö med ambulanserna hinner jag bara se att de springer in med dig och när jag kommer in ca 1 minut senare så står där redan ca 15 personer och jobbar med dig. De var förberedda på att vi skulle komma, så allt var förberett.
Det första jag hörde var att den ena ambulansmannen sa att de hade förlorat dig på vägen dit. Då brast allt för mig, men lyckligtvis hade jag missuppfattat honom.
Jag stog där i dörren till rummet i ca en kvart innan pappa kom, där stod en sköterska vid min sida hela tiden och frågade lite då och då om jag ville ha en stol eller något att dricka. Precis när pappa kom så fick jag komma in i rummet och sätta mig ner, komma lite närmre dig. Vi satt där inne och grät och grät medans de jobbade för fullt med dig. De gav dig massor med mediciner, de fick klippa av dig kläderna för att komma åt sätta nålar och för att kunna ta din puls, ge dig mer medicin, för att ta prover, lyssna på hjärtat osv osv.

Då du blivit lite mer stabil så började de prata om att koppla dig till en respirator så att de senare kunde köra dig till specialisterna i Lund. När de skulle ta ner slangen i lungorna den första gången så kraschade du och de fick återuppliva dig.
Vi såg hur allt blinkade rött på skärmarna. Efter vad som kändes som en evighet lyckades de få dig tillbaka och tillslut stabil igen och var gång de försökte ta ner slangen på nytt sjönk ditt hjärtslag så de fick avbryta. Efter några försök ringde de till neonatal jourläkaren. Han lyckades efter några om och men sätta en lite för liten slang, men det var så du klarade av resan till Lund iaf.

Läkarna kom fram till oss lite då och då under hela tiden för att försöka förklara vad som hände och vad de gjorde. De sa att när så här små barn blir så sjuka så beror det oftast på en stor infektion i kroppen eller att det är ett hjärtfel. De visste inte heller om du hade en blodförgiftning. De frågade gång på gång om vi ville sätta oss någon annanstans, men vi ville absolut inte lämna dig!

När allt var klart flyttade de över dig till en stor kuvös som du skulle ligga i på vägen till Lund.


[ Du gömmer dig där inne någonstans. ]

Det jag inte visste var att Anna, Micki och Mariia (som hade varit hos oss när allt hände) hade följt med pappa in till Malmö, och det var tur. Läkarna lät inte oss köra till Lund själva, så Mariia fick köra vår bil + oss till Lund.
De följde med oss in på barnakuten i Lund, såg till så att vi kom rätt. De fick vänta i anhörigrummet medans vi fick gå in på rummet de tagit dig till.
Vi fick träffat läkarna som höll på att koppla in dig till deras maskiner och när de skulle ändra respiratorn så att den satt i näsan istället för i munnen så fick vi gå ut.

Vi pratade lite med tjejerna innan de var tvugna till att köra. Klockan hade hunnit bli 23:00 och de var tvungna till att jobba dagen efter. Läkarna kom in och frågade efter ditt person nr, men vi hade fortfarande inte fått de fyra sista siffrorna.
Det hade dock läkarna fått reda på, så för att kunna identifiera dig var jag tvungen till att följa med henne in och bekräfta att du var min dotter.
Det känns så bra att ha så underbara vänner som verkligen ställer upp för en.
Pappa följde med dem ner så att han kunde flytta vår bil och sen var det bara att vänta. Jag kan ju inte påstå att det den skönaste soffan eller fåtöljerna att sitta och försöka halvsova i!


Från tjejerna

Tjejerna, Anna, Mariia och Micki,  har kommit hit hem med lite fika och köpt med sig denna otroligt söta klänning till loppan! =)

Nu ska vi fika på kladdkaka och läsk! Mums! =)



Leo vill knappt sätta sig ner för att fika, han vill bara passa på att leka med tjejerna. De är ju så barnsliga fortfarande att de ligger på samma nivå som Leo ;)

Första mötet del 2


[ Mimmi 1/3 ]



[ David 5/3 ]



[ Mariia 6/3 ]



[ Anna 6/3 (5/3) ]


Förlossningsberättelse Livia

Allt gick så fort så det blir ingen lång berättelse.

De sista veckorna gick jag på extra kontroller för bebisen var 33% för liten. Flödet och CTG kurvorna såg bra ut hela tiden så de väntade bara på att allt skulle sätta igång.
Måndagen 27 februari bestämmde de sig för att sätta igång mig. Jag var mogen och öppen nästan tre cm.

Jag skulle vara på förlossningen på tisdags morron klockan 8, de satte en CTG som såg bra ut. De skulle stresstesta bebisen för att se hur mycket hon orkade med, det gjorde de med att sätta in ett värkstimulerande dropp. De hade rätt mycket att göra så droppen kopplades inte in förräns klockan 11:45, vid 11 hade de kännt igen och gjort en liten hinnsvepning så jag hade börjat få lite oregelbundna värkar redan.
Klockan 13.30 tar de hål på hinnorna och klockan 14 stänger de av droppet då jag har intensiva värkar.
Jag går på toaletten och kissar och när jag kommer tillbaka kopplar de på CTG.n igen. Jag får stå upp vid sängen för nu börjar det göra riktigt ont.
14:50 har jag så ont att jag får lägga mig i sängen så att BM kan känna hur mycket jag har öppnat mig. Det är 9 cm och fem minuter senare börjar krystvärkarna komma. Jag hinner med 3 krystar sen kommer huvudet ut och vid 4.e krystvärken har min lilla prinsessa kommit ut och skriker för fulla muggar! =)
Ca 10 minuter senare krystade jag ut moderkakan som såg väldigt fin ut. Denna gången kollade vi faktiskt på den..hehe.

De fick sy två stygn och jag blödde ca 200 ml. Denna gången hade jag ingen bedövning alls, hann inte med det denna gången heller.
Jag är såklart öm där nere men inte alls så som jag var med Leo. Jag kan sitta och stå och gå utan problem! =)

Anna Moa Livia kom 28/2-2012 15:01 hon vägde 2435 gram och var 45 cm lång i v39+3!

Dagens ORD

Barn är Jordens levande Blommor ..så var rädd om dom små Knopparna så dom brister ut riktigt i Blom så vi kan njuta av dom Länge ,länge

"Nya" tavlor

En kompis skulle sälja dessa två tavlorna på loppis sidan på facebook och självklart var jag bara tvungen till att ha dem, dessa tavlorna är liksom precis vår stil! =)

Här kommer en före och efter bild..vad tycker ni?!


Öppna förskolan

Idag var det premiär för Livia på öppna förskolan. Vi gick dit vid halv tio tio och stannade någon timme så att Leo fick lekt av sig ordentligt.
Mathilda följde med oss dit och vi passade på att göra fotavtryck på Livia! =)


[ Livias fötter =) 5/3-12 6 dagar ]

Livia fick sitta lite i babysittern medans vi fikade och pratade av oss. Liselott tyckte hon var såå liten och det är hon ju också..hehe.
När Livia protesterade lite så tog vi upp henne och då skulle Leo sitta i den. Försökte förklara för honom att han var för stor för att sitta i den nu, men han skulle tvunget...


[ Barnen i babysittern =) ]

När vi skulle gå hem igen så Leo fick vilat träffade vi Eva i kapprummet. Stod och pratade med henne lite och hon fick ju självklart ta sig en titt på underverket! =)

Jag blev så jäkla nöjd med fotavtrycken, ett sånt fint minne till sen. Man ser ju verkligen hur liten hon var då. Vi försökte göra på Leo också när han var så liten men då gjorde vi det hemma och det funkade inte alls. =(

Dagens ORD

Amen backa är väl fan inget svårt, det är ju bara som att köra framåt, fast bakåt!"

Tårt tips

Hittade en bild på en riktigt cool tårta (nedan).
En sån här ska jag göra till Leo när han fyller år! =))



Tänkte göra den som en prinsesstårta och istället för marsipan så dekorerar man den såhär med smarties! =) En cool och rolig tårta för små godisälskande barn!


Glee

Glee är en jäkla bra serie, jag bara älskar musiken! =)



Somebody That I Used To Know



I'm Still Standing



Up Up Up



Here's To Us

Bara för att nämna några! =)


Dagens ORD

Kvinnor snarkar aldrig.....
ljudet som hörs från oss på natten är stämmbanden som spolas tillbaka.....

Ännu mer

Mormor kände sig nog också lite tvungen till att köpa nått som hon kunde använda nu, för hon kom hem med ytterligare två bodys och ett par byxor.

Snart har vi fått kläder i alla olika storlekar så vi har nått flickigt hela tiden! =)


Cool tårta

Hittade en bild på en riktigt cool tårta (nedan).
En sån här ska jag göra till Leo när han fyller år! =))



Tänkte göra den som en prinsesstårta och istället för marsipan så dekorerar man den såhär med smarties! =) En cool och rolig tårta för små godisälskande barn!


Dagens ORD

Om du älskar två personer samtidigt, välj den andra. För om du verkligen hade älskat den första så hade du inte fallit för den andra.


Första mötet

Här kommer några bilder på första mötet med Livia! =D


[ Moster Mathilda 28/2 ]



[ Mormor 1/3 (28/2) ]



[ Morfar Håkan 1/3 (28/2) ]



[ Morbror Elias 2/3 ]


Mer smått

Man har ju helt glömt bort hur det är att ha en nyfödd. Hur de bajsar, kissar och spyr ner sig. Kläderna går åt rätt fort, men som tur är har man snälla kusiner som ställer upp.
Mimmi köpte med dig lite kläder, pyjamaser, blöjor osv till lillan när hon var i stan. Snacka om tur! =)


Från Gunsan

Imorse bjöd Gun hem oss på frukost. Det blev nygräddade bullar med en massa pålägg och dricka. Självklart ville hon ha dit oss för att mysa bebis..men vi fick ju gofrukost! ;)


[ Jag och Dennis fick blommor ]


[ Livia fick kläder ]


[ Leo fick två nattlampor! =) ]

Tack kära moster Gun!!

Dagens ORD

Yesterday is History, Today is a Gift, Tomorrow is Mystery..


Mormors presenter

Mormor, morfar Håkan och Elias kom också med en massa presenter till det nya barnbarnet! =D


Från Mimmsan

Mimmi kom som ett skott när vi kommit hem. Hon var ju bara tvungen till att mysa bebis! =) Och hon hade ju med sig presenter! =D


[ Livia fick denna söta klänningen och dregglisen! ]


[ Leo fick choklad och ett sött grodkort! =) ]

Åker hem

Äntligen har lilla Livia fått en ok stämpel i gumpen så nu åker vi hem!! =D
Ska bli så himla skönt att få komma hem där man slipper ha ögonen på sig. Där man kan slappna av och bara njuta! Jag blir så himla rastlös över att vara inlåst på ett rum! =/

De tog de vanliga proverna och kontrollerna innan vi fick åka. Idag vid hemfärd vägde du 2400 gram. Så Livia har gått upp nästan allt hon gick ner! =)


Dagens ORD

En annan sak jag har tänkt på: man borde valla boskap med bil. De har ju kofångare.


RSS 2.0